-exempel Balanslaboratoriets undersökningsteknik
2020 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar. (Alla avbildade personer är frivilliga fotomodeller)
Att samla indicier för och emot olika orsaker till yrsel och balansstörning är ett typiskt arbetssätt på en yrselklinik. Texten presenterar hur tre av Balanslaboratoriets undersökningar kan användas för att diagnostisera ”Vestibularisneurit”, den nästvanligaste orsaken till yrsel.
Via detta patientfall illustreras hur tre undersökningar kunde påvisa sex tecken talande för plötsligt signalbortfall från höger balansorgan s k Vestibularisneurit.
A- Undersökning med en mask som filmar ögonens rörelser
Undersökningen av denna patient påbörjades i halvsittande. VNS Videonystagmoskopi innebär undersökning med en mörk mask som förhindrar den undersökte från att själv fokusera blicken. I masken blir ögonen belysta med osynligt infrarött ljus. Två videokameror filmar vardera ögats rörelser och sänder bilderna vidare till bildskärmar. Undersökaren kan därmed få en tydlig bild av ögonens rörelser.
Patientens ögon var inte stilla utan bägge ögonen gjorde ständigt små rörelser åt vänster. Ögonrörelserna var inte bara horisontella utan även lite medurs-skruvande.
Tecken 1: Spontana ögonrörelser åt vänster.
Genom databehandling av videobilderna beräknades ögonens hastighet åt vänster till 7 grader per sekund.
Huvudskakningar ökade intensiteten. Ögonens hastighet åt vänster ökade nu till det dubbla.
Tecken 2: Huvudskakning ökar ögonrörelserna åt vänster.
Redan nu var det uppenbart att patientens balanssystem led av en signifikant skevhet.
B- Undersökning av ögonens rörelser med höghastighets – videokamera
Fortsatt utredning inriktades nu på att filma ögonrörelser i samband med snabba huvudrörelser.
Patienten uppmanades att fokusera blicken på en liten ljusprick 2 meter framför sig. Undersökaren genomförde små oannonserade huvudrörelser åt olika håll.
En videokamera med kapacitet att filma mycket snabba ögonrörelser placerades framför patienten.
Vid huvudrörelser åt vänster kunde ett dataprogram påvisa att de filmade ögonrörelserna följdes åt tillsammans med huvudrörelserna. Att ögon- och huvudrörelser följs åt är normalt.
Men vid huvudrörelser åt höger påvisades att ögonen inte orkade följa med huvudrörelserna.
Tecken 3: Ögon- och huvudrörelser överensstämmer inte vid huvudrörelser åt höger.
Dessutom kunde videokameran dokumentera blixtsnabba onormala ögonrörelser under och efter huvudrörelserna.
Tecken 4: Förekomst av blixtsnabba ögonrörelser s k saccader vid huvudrörelser åt höger.
Genom att systematiskt genomföra snabba huvudrörelser i samma plan som de två balansorganens samtliga sex båggångar kunde de sjuka balansimpulserna knytas till enbart två av båggångarna.
Tecken 5: Frånvaro för balansimpulser från främre och mellersta båggångarna i höger balansorgan.
C- Undersökning av den visuella uppfattning av raka strukturer
”-Nu har jag ställt in den här linjen så horisontellt jag bara kan”
För att bekräfta ett fel i höger balansorgan och samtidigt utesluta skador i hjärnans stam t e x stroke genomfördes en sista undersökning. Undersökningsrummet släcktes ned så att det blev helt mörkt. Via en projektor avbildades en ljuslist på en skärmvägg. Patienten använde särskilda glasögon med två små ljusinsläpp för att inte kunna ta visuell hjälp av andra raka referenser i rummet.
Patienten utrustades med en joy-stick, med den kunde han styra ljuslistens lutning. Han uppmanades att upprepade gånger ställa in ljuslistens lutning på ett sådant sätt att den för honom framstod som så horisontell som möjligt.
Patientens gjorda inställningar avvek konsekvent från den sanna horisonten. Den genomsnittliga felavvikelsen uppmättes till 14 grader lutande åt höger.
När patienten tog av sig glasögonen med de små ljusinsläppen uttryckte han stor förvåning över hur skevt han hade ställt in horisonten. Hans skeva uppfattning för raka referenser berodde på att signalerna från hinnsäcken Utriculus i höger balansorgan var blockerade, och på en reflektorisk moturs-rotation av hans ögonaxlar. Denna cyklo-rotation av ögonens axlar är typisk vid Vestibularisneurit.
Tecken 6: Konsekvent felställning av den subjektiva visuella uppfattning av raka strukturer. Felställningen åt samma sida som den påvisade skadan i balansorganet.
De tre undersökningarna påvisade sex typiska tecken för Vestibularisneurit typ 1
I detta fall kunde diagnosen ”virus på balansnerven typ 1” fastslås. Mätresultaten talade för ett färskt avbrott för ledningsförmågan i den högra balansnerven, närmare bestämt i den övre av de två nervgrenarna. Inga tecken på störningar i hjärnan framkom.
Virus på balansnerven är den näst vanligaste orsaken till yrsel. Bara kristallsjuka är vanligare. Patienten fick utförlig information, medicinsk behandling, en veckas sjukskrivning och en riktad rehabiliteringsplan för att snabbt hjälpa hjärnan att kalibrera om balanssystemet till den helt nya situationen. Vid en kontroll 2 veckor senare kunde skadans utläkning dokumenteras i detalj.
För Yrselcenters patienter är det viktigt att få en väl underbyggd diagnos. En tydlig diagnos ökar kontrollen över yrselkänslan och är också förutsättningen för att en effektiv behandling ska kunna inledas.