- test av den absoluta funktionen i balansorganens tre båggångar genom att jämföra huvudets och ögonen hastigheter under en snabb huvudrörelse (Video Head Impulse Test VHIT)
Hur fungerar det normalt
Balansorganen består av 3 båggångar och 2 hinnsäckar. Varje båggång är utrustad med ett känselspröt. Balansorganens signaler och ögonens rörelser är sammankopplade via en reflex s k VOR-reflexen.
Med VHIT-teknik kan man undersöka om denna reflex är normal genom att filma ögonens rörelser under en snabb huvudrörelse. Testet mäter funktionerna i de tre båggångarna och även i balansnervens två grenar.
Om testet
Den nya tekniken har kunnat utvecklas tack vare särskilda höghastighets-videokameror som kan filma mycket snabba ögonrörelser.
Videokamerorna kan registrera sjukliga blixtsnabba ögonrörelser s k sackader som är så snabba att de inte är synliga för det mänskliga ögat.
En normal fungerande reflex mellan balansorgan och ögon innebär att ögonen följer med under en huvudrörelse.
En dålig reflex medför en eftersläpning av ögonen vid huvudrörelser. Om reflexen saknas helt talar det för att balansorganet är skadat eller att nerven som ska leda signalen är blockerad.
Om undersökningen
VHIT utförs oftast i samband med din första konsultation på Yrselcenter. Du sitter i undersökningsstolen och ombeds att fokusera på en markerad punkt framför dig. Undersökaren gör sedan en serie korta snabba huvudrörelser i olika plan.
En videokamera filmar dina ögonrörelser under huvudrörelserna. En accelerometer mäter huvudrörelsernas hastighet. Undersökningen tar bara några minuter.
Undersökningen genomförs antingen med en fristående videokamera framför dig. Eller så används särskilda glasögon med en inbyggd videokamera och accelerometer.
Följsamheten mellan ögonens- och huvudets rörelser
Ett dataprogram beräknar huvudets och ögonens hastigheter och kan påvisa följsamheten mellan dessa rörelser. Normalt sett ska ögonen följa med vid alla huvudrörelser. Normal följsamhet är 80-100%. En normal följsamhet talar för att det testade balansorganet har normal funktion.


VHIT undersökningar som påvisar dålig följsamhet med eftersläpning för ögonrörelser och dessutom onormalt snabba ögonrörelser under och efter huvudrörelserna ”sackad-ögonrörelser” talar för en skada i det undersökta balansorganet.
Påvisade sackad-ögonrörelser under huvudrörelsen innebär att hjärnan har börjat använda ett reserv-system för att stabilisera blicken under en huvudrörelse. Förekomsten av tidiga sackader bekräftar därmed att den undersökta delen av balansorganet är skadat.
VHIT kan påvisa skador i specifika delar av balansorganet
Varje balansorgan består av tre båggångar med vardera ett känselspröt. Båggångarna mäter huvudrörelser i olika plan. Impulserna från varje båggångskänselspröt kan undersökas en i taget genom att undersökaren genomför snabba huvudrörelser i just det plan som den undersökta båggången mäter.
Genom att göra en serie korta snabba huvudrörelser i sammanlagt sex olika plan kan de två balansorganens samtliga sex båggångar testas.


VHIT har många användningsområden
Med VHIT kan akuta skador i balansorganen särskiljas från stroke. Skador i balansorganens samtliga sex båggångar kan diagnostiseras. Olika varianter av vestibularisneurit kan diagnostiseras och tidsdateras. Rehabiliteringen efter en skada i ett balansorgan kan följas med särskilda dataprogram, de kan beräkna hur väl hjärnan lärt sig att kompensera för skadorna.
Sedan 2010 undersöks alla Yrselcenter Stockholms yrselpatienter rutinmässigt med VHIT. Balanslaboratoriet använder två olika VHIT-system som kompletterar varandra.
Undersökningens resultat
Undersökningen kan utesluta eller påvisa
- störningar i registret för balansimpulser av hög frekvens
- skador i balansorganets mellersta båggång
- skador i balansorganets bakre båggång
- skador i balansorganets främre båggång
- mekaniska störning vid båggångarna känselspröt
- skador i den övre balansnerven
- skador i den nedre balansnerven
- fullständigt funktionsbortfall i ett balansorgan
- tidsdatering av skador i balansorganens båggångar och nerver
- bedömning av kompensationsgraden det vill säga hur väl hjärnans reservsystem för blickstabilisering har aktiverats
- akut stroke i lillhjärnan och i hjärnstammen