En fjärdedel av all yrsel tros vara orsakad av:
- störningar i det centrala balanssinnet
- andra störningar i hjärnan: stroke, multipel skleros, Parkinsons sjukdom och andra sjukdomar i hjärnstam och i lillhjärnan
- störningar i blodtrycksregleringen
- störningar i hjärtats pumpförmåga
- störningar i kroppens ämnesomsättning t e x sköldkörtelsjukdomar och diabetes
- bristtillstånd till exempel blodbrist, vitaminbrist
- förgiftningstillstånd med alkohol, lösningsmedel och läkemedel
- multifaktoriella störningar i balanssystemet på grund av åldrande
Av Yrselcenters patienter diagnostiseras minst en tredjedel med återkommande skov och episoder med störningar i det centrala balanssinnet. Allra oftast på grund av den godartade men invalidiserande hjärnsjukdomen migrän. I dessa fall är det viktigt att kunna utesluta allvarliga hjärnsjukdomar i balansbanorna t e x hjärntumörer, stroke, MS och degenerativa hjärnsjukdomar som Parkinsons sjukdom.
Balanslaboratoriets undersökningar är särskilt inriktade på att upptäcka eller utesluta skador i balanssinnets centrala banor och nervkärnor.
2026 Christian Geisler leg läkare spec Hörsel- och balansrubbningar spec ÖNH sjukdomar Yrselcenter
Skador i storhjärnan
Hjärnan består av storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen. Vid skador i storhjärnan, till exempel stroke, uppkommer utöver yrsel i regel även tydliga neurologiska symtom, till exempel förlamningar och känselbortfall i kroppen. Skador i storhjärnan medför oftast uppenbara neurologiska symtom och är därmed lätta att upptäcka.
Skador i hjärnstammen och i lillhjärnan
Skador i hjärnstammen och lillhjärnan kan däremot orsaka yrsel- och balanssymtom, men utan andra uppenbara neurologiska symtom. Skador i denna del av hjärnan kan därför vara svåra att upptäcka. Många sjukdomar syns antingen dåligt eller inte alls med hjälp av röntgenundersökningar. Balanslaboratoriets undersökningar är därför särskilt inriktade på att påvisa eller utesluta störningar i hjärnans stam, i lillhjärnan och i de nervcentra som styr ögonens rörelser.
Undersökningarna analyserar mönster av ögonrörelser som styrs från olika nervkärnor i hjärnans stam och i lillhjärnan. Om ögonrörelserna är normala kan skador uteslutas. Om onormala ögonrörelserna påvisas går det att sluta sig till i vilken del av hjärnan skadan finns. Nervsjukdomar som inte syns med hjälp av röntgen kan därmed upptäckas och kartläggas. Till exempel:
- Sjukdomar i lillhjärnan, så kallade Lillhjärns-ataxier
- Inflammatorisk nervsjukdom Multipel skleros
- Stroke i lillhjärna och hjärnstam
- Tumörer i hjärnan och i hjärnans nerver
- Progredierande (sakta ökande) nervsjukdomar t e x Parkinsons sjukdom